Anthropic utökar Project Glasswing till cirka 150 nya organisationer i kritisk infrastruktur, spridda över mer än 15 länder. Sverige finns med på listan. Det verkliga problemet är inte längre att hitta sårbarheterna, utan att hinna laga dem.
EU-kommissionens och OECD:s nya AI Literacy Framework gör AI-kunnighet till mer än en fråga om vilka verktyg som får användas i klassrummet. För svensk skola pekar det mot en styrningsfråga som huvudmän, skolledare och beslutsfattare inte kan delegera bort.
Anthropic har lanserat Claude Tag, som flyttar in AI-assistenten i Slack som en gemensam aktör vem som helst i en kanal kan tagga och delegera uppgifter till. Det verkliga skiftet är inte plattformen utan arbetsformen, från att fråga ett verktyg till att delegera till en kollega med minne, behörigheter och spårbara uppdrag. För svenska organisationer är frågan är det intressant att följa vad som händer när en AI får tillgång till den plats där arbetet redan samordnas, vilket gör behörighetsdesignen till själva kontrollpunkten.
Modern AI kan redan mäta sig med elitexperter på säkerhet när det gäller att hitta och utnyttja brister i mjukvara. Kapplöpningen handlar inte om att bygga bättre försvar, utan om att använda AI snabbare än angriparna gör.
OpenAI:s senaste modell toppar varje benchmark men kan inte avgöra när den har fel. Gapet mellan vad AI kan göra och vad den borde göra växer.
CLI-baserade kodningsagenter går om verktyg byggda för utvecklingsmiljöer, eftersom de behöver tillgång till den riktiga utvecklingsmiljön, databaser, tester, git och skalkommandon, inte en snyggare kodvisning.